Den Koptiska Kalendern

Den koptiska kalendern är baserad på den antika egyptiska kalendern. Egypterna delade till en början in året i tolv månader efter deras kunskap om stjärnorna. Senare upptäckte de solens år och började använda sig av det. Med tiden lade man även till en månad som var fem dagar lång och kallades för den Lilla månaden. Detta gjorde deras år 365 dagar långt. Kalendern justerades år 238 före Kristus, då man även lade till en sjätte dag till den Lilla månaden vart fjärde år, under de s.k. skottåren. Månaderna behöll sina namn och kopterna använde sig av samma struktur på året, som även används idag inom den koptiska kyrkan.

Egyptierna döpte månaderna efter deras gudar och valde deras namn beroende på jordbrukets nödvändigheter. Det egyptiska kalenderåret är indelat i tre perioder med fyra månader vardera.

  • Nilens översvämmande (Tout till Kiahk)
  • Såtiden (Touba till Baramouda)
  • Skördetiden (Bashans till Mesra)

De Koptiska Månaderna:

MånadStartStart vid skottår
Tout11 September - 12 September12 September
Baba11 Oktober - 12 Oktober12 October
Hatour10 November - 11 November11 November
Kiahk10 December - 11 December11 December
Touba9 Januari - 10 Januari10 January
Amshir8 Februari 9 Februari9 February
Baramhat10 Mars-
Baramouda9 April-
Bashans9 Maj-
Baona8 Juni-
Abib 8 Juli-
Mesra7 Augusti -
Lilla Månaden6 September-

Den koptiska kalendern kallas ibland även för ”Martyrernas kalender” eftersom kyrkan är känd för sina många martyrer. Tidräkningen i martyrernas kalender börjar år 284 efter Kristus och hedrar de tusentals kristna som torterades och förföljdes under Diocletianus styre, som blev romersk kejsare under detta år.

Traditionellt döptes åren efter kungarna då kalendrarna startade. Dock ville det koptiska folket inte namnge kalendern efter Diocletianus eftersom det skulle hedra honom. Istället ville de hedra de många martyrer som uppoffrat sina liv för sin tro. År 305 efter Kristus, när Diocletianus dog, fortsatte det koptiska folket att räkna martyråren.

De Koptiska Högtiderna

Den koptiska kyrkan är fylld av glädje och högtider, många med djupa och ljuvliga hymner. Varje år firar kyrkan fjorton högtider som berör Jesus Kristus och hans liv på jorden. Kyrkan delar dessa högtider i två delar ”Herrens sju stora högtider” och ” Herrens sju små högtider”. Skillnaden mellan dessa två är att de större högtiderna var nödvändiga för mänsklighetens frälsning.

Vår Herres Sju Stora Högtider

1. Maria Bebådelsedag

Maria Bebådelsedag infaller den 29:e Baramhat dvs. den 7:e April. Under denna dag ihågkommer vi uppfyllandet av det gamla testamentets profetior samt det Guds folk inväntat under lång tid, rättare sagt budskapet om inkarnationen av Guds Ord i Jungfruns livmoder.

2. Kristi födelse (Juldagen)

Juldagen, infaller den 29:e Kiahk dvs. den 7:e Januari och efter en 43 dagar lång fasta. Syftet med högtiden är att bekräfta den gudomliga kärleken, när Gud sände sin enfödde inkarnerade son. Juldagen markerar alltså när han återställde mänskligheten till sin ära, helgade vårt dagliga liv, offrandes sig själv som ett offer för vår räkning.

Den koptisk-ortodoxa kyrkan och många andra ortodoxa kyrkor använder den julianska kalendern, som släpar efter med 13 dagar i jämförelse med den gregorianska kalendern som exempelvis används i Sverige. Därför firar den koptiska ortodoxa kyrkan jul den 7:e januari och inte den 25:e december.

3. Herrens Dop Eller Epifania

Epifania infaller den 11:e Touba dvs. den 19:e Januari och inträffar tretton dagar efter julen. Epifania betyder på koptiska ”Guds uppenbarelse”. Vi firar Jesu dop i Jordanfloden och uppenbarelsen av den heliga Treenigheten: Faderns röst från himmelen sägandes ”Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje.”, den Helige Anden i form av en duva och Sonen i Jordanfloden.

4. Palmsöndag

Palmsöndagen infaller en vecka innan påsken. Ett annat namn för denna högtid är Hosiannasöndagen. Kyrkan kallar denna högtid för Hosiannasöndagen eftersom Kristus inträdde Jerusalem som en konung som skall frälsa sitt folk och som ett felfritt lamm som bär världens synd. Hosianna kommer från herbreiskans hoshiah-na och betyder ”Fräls oss”, vilket är detsamma som grekiskans Osanna.

5. Påsken (Pascha)

Påsken är rörlig i almanackan och infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Under påsken firar kyrkan den uppstådde Kristus som genom sin död övervann döden och gav oss evigt liv. Påsken ses som högtidernas högtid och firas i femtio dagar ända till Pingst. Dessutom ihågkommer man Kristi uppståndelse under varje söndag under året.

6. Kristi Himmelsfärd

Högtiden firas fyrtio dagar efter påsken och infaller på en torsdag. Under denna högtid ihågkommer vi Kristus färd till himmelen kroppsligt efter att Han under fyrtio dagar uppenbarat sig för lärjungarna och andra efter uppståndelsen.

7. Pingst

Högtiden infaller femtio dagar efter påsken och representerar den kristna kyrkans födelse. Det var under denna dag Gud sände sin Heliga Ande i form av tungor av eld. Dessa tungor fördelades på lärjungarna, stannade på dem, och fick de att tala andra tungomål. Idag bor den heliga anden i kyrkan och ger den existens, vägledning, helighet och prydnad som den himmelska bruden.

Vår Herres Sju Små Högtider

1. Vår Herrens Omskärelse

Firas åtta dagar efter Julen (den 6:e Touba dvs. den 14:e Januari), då vi ihågkommer att Guds Ord gav oss Lagen. Genom att själv underkasta sig denna lag gav han oss kraften att uppfylla lagen på ett andligt sätt. Detta eftersom en pojke enligt den judiska traditionen skulle omskära sig på den åttonde dagen efter födseln.

2. Herrens Tempelgång

Högtiden inträffar den 8:e Amshir dvs. den 15:e Februari. Vi firar under denna högtid dagen då Jesusbarnet bars in i templet och togs emot av Simeon som prisade Gud och sade: ”Herre, nu låter du din tjänare gå hem i frid, så som du har lovat, för mina ögon har sett din frälsning som du har berett inför alla folk: ett ljus med uppenbarelse för hedningarna och härlighet för ditt folk Israel.” (Luk 2:28-32)

3. Den Heliga Familjens Flykt till Egypten

Denna högtid infaller den 24:e Bashans dvs. den 1:a Juni. Den koptiska kyrkan eller Egypten rättare sagt utmärks av alla nationer genom detta unika gudomliga arbete, att vår Herre flyr till Egypten bland hedningarna.

4. Vår Herres Första Mirakel i Kana

Högtiden infaller den 13:e Touba dvs. den 12:e Januari där kyrkan firar Kristus första mirakel när han omvandlade vatten till vin under bröllopet i Kana.

5. Kristi Förklaring

Kristi förklaring infaller den 13:e Mesra dvs. den 19:e Augusti och visar oss de två testamentens enighet, då Mose och Elia samlades tillsammans med Petrus, Jakob och Johannes. Vår Herrens härlighet uppenbarades för att tillfredsställa varje själ som reste upp med honom till Taborberget för att njuta av hans härlighets ljus.

6. Skärtorsdagen

Detta är torsdagen som infaller under stilla veckan. Under denna dag inrättade Kristus nattvardens sakrament, genom att offra sin kropp och sitt blod som ett levande och gällande offer. Detta är kapabelt till att helga våra hjärtan och ge oss det segrande och eviga livet.

7. Tomassöndagen

Detta är söndagen som infaller veckan efter påsk, där kyrkan firar alla som tror utan att ha sett Guds under till minne av lärjungen Tomas som ville se för att tro.

Månatliga Högtider

Varje månad firar troende ett ihågkommande av Marias Bebådelsedag, Julen och Kristi uppståndelse på den 29:e dagen av varje koptisk månad. Dessutom firas ett ihågkommande av den heliga Jungfrun Maria den 21:a dagen av varje koptisk månad samt ett ihågkommande av ärkeängeln Mikael den 12:e dagen av varje koptisk månad.

Veckoliga Högtider

Varje söndag är som en sabbat (en vilodag), där vi finner vår vila i Kristi uppståndelse. Under söndagar finns ingen avhållsamhet från mat efter firandet av eukaristin, inte ens under den Stora Fastan.

Helgonens Högtider

Det finns oftast en daglig högtid, så att den troende kan leva i evig glädje och gemenskap med helgonen. Dessutom finns det några speciella fastor:

Den Heliga Jungfrun Marias Högtider

Den koptiska ortodoxa kyrkan vördar den heliga Maria som ”Theotokos” dvs. Guds moder, som den gudomliga nåden valde att bära Guds ord genom den Heliga Anden. Kyrkan ber ständigt om hennes förböner. Hennes huvudhögtider är följande:

  • Bebådelsen om hennes födelse (7:e Mesra dvs. 13:e Augusti)
  • Hennes födelse (1:a Bashans dvs. 9:e Maj)
  • Hennes tempelgång (3:e Kiahk dvs. 12:e December)
  • Hennes avsomnande (21:a Touba dvs. 29:e Januari)
  • Jungfru Marias upptagning i himlen (21:a Baona dvs. 28:e Juni)
  • Hennes uppenbarelse över kyrkan i Zeitoon (24:e Baramhat dvs. 2:a April)
  • Uppenbarelsen av hennes kropp för apostlarna (16:e Mesra dvs. 22:a Augusti)

Apostlarnas Högtid

Infaller den 5:e Abib dvs. 12:e Juli varje år. Detta är högtiden för de heliga apostlarna Petrus och Paulus martyrskap och infaller efter en fasteperiod som startar efter Pingst.

Nayrouz Högtiden

Infaller på den första dagen av det koptiska året dvs. 11:e September. ”Nayrouz” är ett persiskt ord och betyder ”början av året”. Den egyptiska tidräkningen har funnits under lång tid men kopterna ändrade dess start till det år då Diocletianus blev romersk kejsare för att hedra de många martyrer som avsomnade under hans styre.

Korsets två Högtider

Den första högtiden infaller den 17:e Tout (27:e September). Under denna högtid ihågkommer vi invigningen av Korsets kyrka som byggdes av drottningen Helena moder till kejsaren Konstantin. Den andra högtiden infaller den 10:e Baramhat (19:e Mars), där vi ihågkommer finnandet av det heliga korset av samma kejsare år 326 e.Kr.

Kyrkans Fastor

Den koptiska traditionen föreskriver att man fastar över sex månader under året. Då bör man inte äta några animaliska produkter (med undantag för vissa heldagar, då man kan äta fisk).

Veckoliga Fastan

Veckovis fastar kyrkan på onsdagar och fredagar, onsdagar till minne av Kristi svek av Judas Iskariot och fredagar till minne av korsfästelsen. Onsdagar och fredagar mellan påsk och pingst är undantag. Under denna 50-dagarsperiod som är fylld av glädje är fastan inte tillåten.

Jul

Inför jul fastar kyrkan i 43 dagar, 40 dagar för den tiden då Mose fastade i väntan på de tio budorden och 3 dagar för den tiden folket fastade för att flytta på Mokattamberget. Under varje söndag läses en del av Lukasevangeliets första kapitel där vi bland annat kan läsa om löftet om Johannes döparens födelse, budskapet till Maria om Jesu födelse, Marias besök hos Elisabet och Johannes döparens födelse.

Jonafastan 

Jonafastan pågår i tre dagar och tre nätter, för den tid då han var uppslukad av blåvalens buk. Fasteperioden börjar måndagen, två veckor före första måndagen av den stora fastan. Den sammanfaller strax före den stora fastan för att påminna oss om att rena våra hjärtan genom ånger och bön. Under fastetiden läser kyrkan profetior ur Jonas bok från Gamla Testamentet.

Stora Fastan

Den Stora Fastan heter fasteperioden inför påsk som är den längsta sammanslutande fastan inom den koptiska kyrkan, bestående av 55 dagar. Det var Påven Demetrios, den tolfte påven, som räknade ihop fastans längd och fastställde hur man räknar fram påskens datum. Den första veckan av fasteperioden är en förberedelsevecka. Sedan fastar kyrkan i 40 dagar och 40 nätter, för den tid då Jesus fastade efter hans dop. Till det läggs sju dagar till för sista veckan som Jesus levde, även kallad Stilla veckan. Fastetiden räknas som den heligaste för att Jesus själv fastade den. Under fastetiden läser kyrkan nedanstående skrifter för att påminna oss om att vi ska omvända oss till Jesus Kristus och rena våra hjärtan genom ånger och bön om att få Guds barmhärtighet och styrka.

  • Första söndagen av Stora Fastan: Skatternas söndag
  • Andra söndagen av Stora Fastan: Frestelsens söndag
  • Tredje söndagen av Stora Fastan: Den förlorade sonens söndag
  • Fjärde söndagen av Stora Fastan: Den samariska kvinnans söndag
  • Femte söndagen av Stora Fastan: Den förlamade mannens söndag
  • Sjätte söndagen av Stora Fastan: Den blindfödde mannens söndag
  • Sjunde söndagen av Stora Fastan: Palmsöndagen

Under Stilla Veckan har kyrkan svart klädsel för att påminna om de lidelser som Jesus fick utstå för att ge förlåtelse för mänsklighetens synder.

Apostlafastan

Vi fastar apostlafastan från pingst fram till den 12 juni. Pingsten inträffar femtio dagar efter uppståndelsen och har därför inte en fastställd längd.

Jungfru Marias Fasta

Jungfru Marias fasta är 15 dagar lång och infaller 15 dagar innan den Heliga Jungfrun Marias högtid den 22:a Augusti. Fastan börjar den 1:a Mesra och slutar den 16:e Mesra (7–22 Augusti).

Jul Och Epifanins Paramoun Fasta

Denna fasta inträffar direkt innan dessa högtider och fylls utav stor askes, som en förberedelse inför högtiderna. Om paramoun infaller på en lördag eller söndag börjar fastan på fredagen för att tillåta fullständig avhållsamhet från mat och dryck fram till solnedgången. Med andra ord, är fastan två dagar lång (fredag och lördag) om den infaller på en lördag, och tre dagar lång om den infaller på en söndag (fredag – söndag).